I don't mind, most of the time.

Helt jäkla fucking emodrypande depression.
Jag vet inte.
Antalet gånger om dagen jag använder uttycket  "Jag vet inte" går nog över gränsen för vad som är hälsosamt.
Denna dagen har varit allmänt...jag vet inte.
Den har varit...deprimerad ? Kan man säga det ?
Jag tänker inte berätta om mina tankar idag.
Varken ni eller jag skulle orka det.

Tänk att jag fick en chans. Och förstörde det.
Omedvetet på sätt och vis.
Jag fick en chans.
Och jag tog inte den.
Nu vet jag inte vad som kunde ha blivit.
Ibland ångrar jag mig. Ibland inte.
Det är inte kul att ångra sig förstår ni.
Eller det kanske ni i och för sig inte gör ?

Äsch, vad vet jag ? Egentligen ?

Jag vill gå ut till kyrkogården, men liksom, inte ensam...
Och inte halv tolv. Ensam.
Nej, stannar nog inne faktiskt.


Milla